sjutrapporupp

Nu har Louise gått och lagt sig och vi vuxna människor kan prata ut.
Som ni säkert alla förstod så är det inte mig det är fel på.
Jag tog en sovmorgon, åt frukost i lugn och ro och njöt av ensamheten.
PLÖTSLIGT plingade det på dörren och jag hörde ett dovt morrande på andra sidan dörren..
Eftersom Louise har fått den dåliga ovanan att springa runt i trapphuset och plinga på hos grannarna och morra smsade jag henne snabbt för att fråga vad hon höll på med.
Hon svarde då med gråten i halsen att hon känt sig ensam när jag sov så länge och beslutat sig för att köpa några muffins att äta upp i sin ensamhet, på en parkbänk.

Stackarn lät så lycklig när jag sa att hon kunde komma hem igen!

Jag köpte dagen till ära chips och dipp och bjöd den rödögda Louise på när hon kastade sig runt min hals.
Ja, när man delar vardagen ihop med någon har man såna duster. Huvudsaken är att man blir sams och låter kärleken slå rot och växa sig stark fast livet kan ta emot.


Veckans tävling: Någonstans i inlägget har det smugit sig in en liten låttext. Vem har skrivit denna svängiga melodi?
Chans att vinna Louise Ipod!!!